livet.nu

För tillfället flyter det mesta på riktigt bra och det känns verkligen ovant att kunna leva så bekymmerslöst som vi lever just nu. Men jag vet också att det inte kommer fortsätta så för alltid så därför försöker få ut så mycket som möjligt av denna underbara tid. Min dygnsrytm är totalrubbad p.g.a jobbet och festerna, men det stör mig inte så värst mycket. Jag är ung så jag anpassar mig. Under kommande regniga höstkvällar ska jag tänka tillbaka på denna glada tid, det måste jag komma ihåg.



Leva livet, kom så ska vi leva!

bara för att

Varför är jag fortfarande vaken? Jo för att jag kan.
Så enkelt var det.
Idag har jag njutit av musik, jag har sjungit och lyssnat. Och träffat vänner, givetvis.
Helgen kommer jag att tillbringa i Jeppis i gott sällskap. Har ingen aning om hur det kommer att bli och vad som kommer att hända.
Men jag är rätt så säker på att det blir roligt!

mitt hjärtas fågel

Leeeedig!
Kaffe med Fia idag, kul att skvallra om nya ting
och skratta åt mannen vars byxor fastnade i stolen.
Ikväll ska Tilda släpa med mig på sommarteater, det blir säkert bra ;)


Jag vill ha sommar för alltid!

hon vill gärna tro att du kommit hit för att stanna

Tänk vad livet gör dig försiktig.
Det krävs mycket mod för att våga tro på någonting
om ens hjärta är rispat.
Vågar man hoppas?
Tid är det som behövs.
Men i lördags, just då, kändes allt perfekt.





hetast idag; Ainbusk

call me when you're sober

Ååh vart försvann det vackra vädret?

Inte för att jag är något strandlejon precis men visst var det underbart att kunna vistast utomhus i en enkel sommarklänning utan den där extra koftan som mest bara är i vägen.

Hoppas hoppas vi får se sol igen.

mammas födelsedag
och en kväll full av avsked

av alla idioter
fann jag den allra största
och förälskad blev jag
det är ingen hemlighet
blä

ja jos sallit yöksi jään

Det blev inget märkvärdigt denna gång heller.
Var har jag tappat min skrivarlust?
---

Nu blev jag ändå tvungen att uppdatera lite.
Lyssnade just på en låt som väcker så märkliga känslor i mig, jag undrar om jag hört den nångång som liten och därför reagerar så starkt på den. Det var likadant när vi satt på terassen vid Faros en sommarkväll och jag hörde en cover på låten, det liksom högg till i hjärtat och det kändes som om jag letade i minnet efter nånting som jag aldrig fick fram.
Jag vet att många människor har låtar som får dem riktigt gråtfärdiga av en eller anledning, men det konstiga är att jag inte kan förknippa denna låt med något särskilt minne eller med någon person. Intressant, men hur jag än spekulerar kommer jag knappast få något svar på mina funderingar så nu ska jag lyssna på den ännu en gång och sedan gå och lägga mig.

För att stilla er nyfikenhet kan jag ännu tala om för er att låten är Juice Leskinens och heter Viidestoista yö.
Gonatt.