fredag 14 februari 2014

Alla hjärtans dag



Vänner för livet är det bästa som finns







.

torsdag 6 februari 2014

En lätt och en tung (bokstavligen)

Backman: Jag börjar med den lätta varianten. Boken lånade jag av Tilda som tyckte den kunde passa bra som läsning på jobbet. Jag håller helt med! Boken är lättläst och underhållande och språket är rikt. Ibland blir jag inte riktigt övertygad av de långa metaforer författaren använder, andra stunder är de alldeles briljanta. Boken är perfekt som sänglektyr eftersom kapitlen är så korta.

Ett av mina favoritcitat: "Så du behöver bästa vänner. Frodo visste det. Han Solo visste det. Du måste ha någon att ringa när du behöver hjälp att flytta den där jävla bokhyllan. Eller bara för att ha någon att säga "de borde låta Zlatan spela i en mer släpande roll" eller "har du hittat nån bra stream på nya Newsroom-avsnittet" till. Eller "jag ska bli farsa".



Westö: Så till den tyngre versionen. Det här är en koloss på 560 sidor och jag har kämpat med den ett tag. Boken är den fjärde i Westös romankvartett om Helsingfors under 1900-talet. Som sig bör börjar jag alltså med den sista boken i serien. Ni funderar förstås varför jag fortsätter att göra samma miss hela tiden, men det är nämligen så att jag nästan alltid köper mina böcker utan destu mer bakgrundsresearch. Jag vill inte binda mig vid serier utan köper de böcker jag tycker verkar intressanta, är de sen faktiskt bra kan jag tänka mig att läsa hela serien (och ofta är delarna fristående). Hur som haver, denna bok var riktigt tråkig under de 200 första sidorna. Mycket Helsingfors, mycket natur, mycket personbeskrivningar, mycket tankar och känslor och blahaa. Jag hann redan spy galla över boken och förundra mig över hur denna författare kan tilldelas så många fina litteraturpris!?? 

Som tur är jag envis och bestämde mig för att ge en av Svenskfinlands största författare ännu än chans (m.a.o. vägrade jag tro att jag läst 200 sidor bara "för assit"). Jag kom in i del två av boken och då väcktes mitt intresse. Nu började historien vävas ihop på ett intressant sätt, men fortfarande handlade historien till stor del om samma personer. Bokens sista del var riktigt gripande och nostalgisk. Det som tilltalar mig mest med historien är att den spänner över 36 år och följer med några utvalda personers liv under hela denna tid. Språket var riktigt typiskt finlandssvenskt och många finska uttryck används genomgående. Eftersom jag personligen inte har någon anknytning till staden Helsingfors (förutom att det är vår huvudstad) tyckte jag det var rätt så trist att läsa om närmiljö och bostadsområden. I boken pratas också om många finska politiker och artister, men eftersom jag inte är direkt jätteinsatt i finska popmusikens utveckling under början och mitten av 1900-talet, kan jag inte ens uttala mig om artisterna är fiktiva eller verkliga. Inte heller politiker är min starka sida, Kekkonen och Ahtisaari känner jag ju dock till... Boken skulle säkert känts ännu mer berörande om man läst de andra fristående delarna. Det kanske jag kommer att göra ännu någon dag. Men just nu vill jag läsa något mer lättsmält.




tisdag 4 februari 2014

Motivation

Bodrum, Turkiet - TJ 150



Bilder från google.

måndag 27 januari 2014

Vad är det för en dag?


Nej det är ingen vanlig dag
för det är världens snyggaste mans födelsedag
GRATTIS ÄLSKLING 35 år!



.

lördag 25 januari 2014

tisdag 21 januari 2014

Patrick Star made my day



Bland alla miljontals bilder på fina flickor med bara ben och platta magar 
 hittade jag den här som fick mig att brista ut i gapskratt. 
Ibland behövs det inte mer än så.




.

.

tisdag 14 januari 2014

"Otryggare kan ingen vara"


Cras: Bajsbok. Riktigt dålig. Så här får man antagligen inte skriva om en bok med ett så dystert tema som barn som far illa, som dessutom är baserad på en sann historia. Men den här boken är riktigt taskigt skriven. Jag antar att den är skriven utgående från intervjuer, så låter texten i alla fall i mina öron. Lättläst svenska, talspråk. Dessutom hoppar berättelsen tidsmässigt fram och tillbaka, den kronologiska ordningen finns knappt. Och sen det som jag absolut inte klarar av i böcker.. upprepning, upprepning och upprepning. GAAAH. Författaren dumförklarar läsaren genom att gång på gång upprepa samma situationer, samma handlingar och med precis samma ord. Så otroligt tråkigt. En viktig berättelse men otroligt dåligt skriven. Usch.

söndag 12 januari 2014

Älskade du


Igår var det tre och ett halvt år sen det blev vi.


 Det ska vi fira idag!



.

måndag 6 januari 2014

Året 2013

Blev så inspirerad av alla andras fina collage över året 2103 så jag bestämde mig för att göra ett eget. (Dessutom har jag grym graduångest så det var trevligt att tänka på nåt helt annat.)

Året 2013 innehöll ganska många stora förändringar. Det var året då Hanna och jag (och alla vänner) sa hejdå till Antikrundan och jag började mitt nya liv på Brändö. Brändölivet varade ju inte alltför länge eftersom vi hittade lägenheten vi drömt om och jag blev för första gången i mitt liv lägenhetsägare! Många veckor framöver stod det bara renovering på tapeten (haha), men slutresultatet blev vi supernöjda med. Efter renoveringen blev klar blev det mycket fokus på inredning och vi hann med några Ikea-resor. 2013 var året då jag tvingades jobba mer än nånsin tidigare (baksidan av att ha lån..) och året då jag fick följa med på en fantastisk resa till Barcelona och Andorra. Under året hann vi fira många födelsedagar och vi hann med den bästa påsk-, midsommar- inflyttnings- och nyårsfesten. Jag fick delta i en möhippa och i Calles och Carolines fina bröllop. Vi hann med flera besök till Levi och ett besök till Stockholm på Jerry Williams avskedsshow. Vi fick tillbringa flera sommarnätter på skären i Brudsund och jag blev bilägare. Vi fick tillsammans med vänner åka fullastad båt i höga vågor och äta mycket godsaker. Under 2013 blev jag äntligen klar med mitt speciallärarbiämne och året avslutades med att Kiko blev morbror till ett litet gossebarn.

Som med alla andra år har det funnits upp och nergångar också under detta år. Jag har skrattat tills jag har gråtit och gråtit tills jag skrattat. Återigen kom jag till insikt om hur viktigt det är med goda vänner och nära familjerelationer för att man ska orka med vardagen alla gånger. Jag har inte avgett några nyårslöften, istället hoppas jag att jag under år 2014 får skapa nya fantastiska minnen med vänner och familj och att alla får vara friska och lyckliga. Resten tar vi som det kommer.