Björn Afzelius

Hittills denna sommar har jag bara lyssnat på Björn Afzelius.
Älskar denna låt som han skrev åt sin dotter Rebecca, otroligt vacker text.

Vila i frid

"De ensamma"

Håkan Nesser: Reselitteraturen detta år bestod till viss del av denna bibel av Nesser. Detta är fjärde boken i serien om kriminalinspektör Barbarotti. Jag märkte genast att Nesser i denna berättelse använder sig av ett rätt så enkelt språk. Där finns fortfarande fina och intressanta uttryck och obekanta ord, men den poetiska ådran finns inte med. Jag antar att det är ett medvetet beslut av författaren eftersom han i föregående bok i serien, "Berättelse om herr Roos" bara hävde ur sig vackra citat och poetiska uttryck till höger och vänster. Denna berättelse är mycket långsam och utdragen och passade perfekt på en solsemester där det fanns tid för läsning. Länge introduceras huvudkaraktärerna och utredningen i sig själv stampar på stället. Ändå dras jag med i berättelsen och kan knappt hålla mig från boken eftersom det nystas upp nånting stort. Nesser varvar nutid med dåtid och det funkar också här. Jag blir riktigt frustrerad i slutet av boken när jag vill läsa klart dåtid för att veta vad som hände, men Nesser tvingar oss att suga på karamellen länge genom att hela tiden varva med utredningen som är i nutid. När jag är klar känner jag mig helt urblåst, som om jag själv varit med. Det är väl ändå ett verkligt fint omdöme.

Favoritcitat: "Livet och döden är syskon", sa hon. "Vad heter det... siamesiska tvillingar, faktiskt. Är vi rädda för ena blir vi också rädda för det andra."

"Fast det är inte antalet år det kommer an på. Det är antalet timmar och dagar vi tar tillvara. Eller hur? Det går att leva ett meningslöst liv i hundra år, vad skulle det tjäna till?"

Kroatien part 2

Vi hade en fransk balkong med den allra vackraste utsikten

Hittade en lokal rom som var billig och god

Vi bodde i viken i slutet av strandpromenaden. Många skepp lade till här och ungdomarna på båtarna festade natten lång.

Vet inte hur många tusentals bilder jag har på denna vy..

Nästa dag gick vi till hotellets egna lilla strand. Notera att det inte finns någon sand, rätt så obekvämt att ligga direkt på stenarna men det gjorde många. Man kunde också köpa strandskor men vi som är från Österbotten är ju vana med sten ;)

Det började åska så vi packade ihop..

.. och gick en promenad istället. Bakom hotellet fanns en välbesökt naturstig.

Vi vandrade också till motsatt håll ner till den stora stranden.

Alltid lika kul.

Följande dag var det sol! Vi invigde poolområdet som var så lugnt att man hörde fåglarna kvittra. Hotellet var alltså för 18+. Underbart. Kiko är nöjd.

Matkulturen är inspirerad från Italien så det var mycket pasta och pizza. Här mitt livs godaste pizza hittills.

Samma vy men på kvällen, innan middagsturen.

På en av pirarna var det stor fest och de hade egen DJ. Respekt.

Följande dag gick Kiko själv och utforskade området lite mer. Vi funderade sen på träden som alla lutar mot vattnet!

Sen vilade vi vid poolen igen.

På kvällen var det ett traditionellt dalmatinskt bröllop på hotellet. Som hotellgäst fick man delta, men vi gjorde det på avstånd.

Det var en svensk kvinna och kroatisk man som gifte sig, här på väg ut på piren för att ta bröllopsfoton.

Vigseln var enkel men vacker.

Här satt jag och smygtittade på bröllopet.

Kiko åt typisk svart risotto, det var gott men man blev svart i munnen!

Många människor vandrade till vårt hotell för att ta ett foto just här. Jag var ju tvungen att göra likadant.

På kvällen åt vi middag på andra sidan stan och jag fick gelato som efterrätt.

Vi beundrade miljon-yachterna och funderade på att bjuda in oss till deras fester.

Nästa morgon vaknade vi och trodde det brann i bergen. Men det var molnen som hade en intressant dans.

Middagsvila under regnig eftermiddag.

Ännu ett inlägg om resan väntar!

Tänk att du kom till mig

We ran and played and shared our toys

How I remember childhood joys

We shared a home with Mum and Dad

These memories now make me glad

I looked to you when times were bad

You saw my face when it was sad

We see each other less these days

But you'll be close to me always

I've loved you brother from the start

The ties that bind are in the heart

Kroatien part 1

Vi började vår resa med en natt i Hfors, vårt flyg gick på morgonen nästa dag och bilen fick lämna på parkeringen. Perfekt!

Resans lektyr

I väntan på skjutsen till flygfältet

Inga förseningar, vår förvåning var stor!

Dags att säga hejdå

Sen blev det buss från Split via Baska Voda till Makarska

På vägen körde vi genom Omis som förr fungerade som hemstad för pirater.

Försökte fota genom bussfönstret, här kände jag mig lite nervös..

Och så fick vi en första anblick av det omtalade turkosa vattnet.

I Baska Voda steg ALLA andra passagerare av och vi fortsatte ensamma med den fullstora bussen till det något större Makarska.

Och denna syn väntade oss från hotellbalkongen! Makarska Riviera

To be continued...

Vår lilla plätt på jorden

Det absolut bästa med vår lägenhet ser ni här - vårt "extrarum"!