Året som gick

År 2014 var för mig å ena sidan inget speciellt år, men å andra sidan ändå ett lite annorlunda år. Jag slutade med aktiva studier och påbörjade mitt slutarbete, gradun. Jag började på ett nytt jobb i skolmiljö men fortsatte samtidigt även på min gamla arbetsplats. Jag fick det längsta vikariatet jag haft hittills och kände att jag valt rätt yrkesbana på riktigt. För första gången fick jag helt ensam ansvara för en klass och allt vad där hör till! På sommaren jobbade jag på som vanligt men efter att ha fått ett presentkort till en resebyrå besökte jag Gümbet i Turkiet tillsammans med min sambo. Jag fick äntligen rida på en kamel och pröva på att leva i nästan 40 graders värme i en vecka. Och jag fick plaska i vattnet! När vi kom hem hade sommarvärmen ÄNTLIGEN hittat till Finland. Tyvärr hann vi drabbas av den värsta matförgiftningen i mannaminne just före hemresan och fick därför tillbringa en kväll på akuten i Vasa. Vi firade vår fjärde årsdag skitandes på vägrenen på riksåttan, äkta kärlek. Under resten av sommaren kunde jag inte äta mjölkprodukter.

Jag jobbade som vanligt väldigt mycket och mitt graduskrivande blev lidande. Tidigare hade jag hoppats på att bli klar till julen men jag insåg rätt snabbt att jag fick skjuta upp det till vårterminen 2015. Jag nördade med SPSS och spenderade otaliga timmar med grafer och decimaltal. En av mina bästa vänner gifte sig och min sambo fick en gudson. På möhippan fick jag pröva på sumobrottning! Vi byggde en terrass och kunde njuta av sol och värme på vår egen gård, det blev också mycket grillat. Vi åkte till Smulterö och simmade under våra lediga dagar och till Karperö och kvällsdoppade oss när hettan bara fortsatte. Vi spenderade två fantastiska sommarhelger på villan i Nämpnäs och jag fick pröva på lite vattensport på villan på Bredören. Det blev tyvärr inte många dagar på Brudsund eftersom både brygga och värmepump saknades. Min bror blev student och fick en hedersmedalj för musikinsatser, och min sambos kusinbarn döptes. Efter studentakalaset var det det dags för lillebror att göra sin militärtid i Dragsvik. Han trivs bra som chaufför och beslöt att stanna ett helt år. Det blev några resor till Levi och jag köpte nya snowboardskor. Körsången tog återigen upp för mycket av min tid men jag fortsatte ändå att aktivt vara med. Kören firade 40 aktiva år och vi fick ta del av vår första officiella årsfest. Samtidigt gjorde jag min åttonde och avslutande praktik på Övis. Det blev några intressanta men tunga veckor. Sexsnackandet tog slut så jag fick ett jobb mindre, tråkigt men bra. Vi tog ett litet höstlov i Umeå och var ut och cruisade med Corvetten. Fick besök av bästaste kusinen och gjorde första gången en egen halloween-pumpa. Bondkvintetten gjorde sitt uruppförande och jag njöt av att spela på pianot hemma. Jag väntade på julen och försökte njuta av tillvaron så mycket som möjligt trots stressen. Sista dagen på året spenderade jag med de viktigaste personerna (förutom familjen förstås), mina vänner. 

Ett år kan vara hur fantastiskt eller hur roligt som helst. Men har man ingen att dela det med så blir det ändå fattigt. De finaste stunderna för mig var inte beroende av miljö eller materiella ting. På en gammal villa eller i en liten lägenhet, i ösregn eller i iskall vind har jag skrattat tills jag gråtit och varit så otroligt glad och lycklig. Det är människorna runt mig som gjort ögonblicken. Så himla tacksam för att att jag har alla er. Att framtiden är oviss och att vardagen inte alltid är så vacker gör ingenting så länge jag har er att falla tillbaka på. Hoppas ni alla kan finnas med mig in i detta år och i åren efter. Älskar er!