Orka

Mitt graduarbete står verkligen och stampar på stället efter en månads praktik-uppehåll. Just nu känns det riktigt hopplöst med dessa oändliga universitetsstudier. Men som tur är kan man googla "lack of motivation" och kolla på alla hurtiga träningscitat typ "Your workout is my warm-up" med tillhörande uppumpade rövar. Precis vad jag behöver idag. Hade tänkt mig nånting mer i den här stilen:

Födelsedag

Ja må jag leva, ja må jag leva.. 

Idag är det min födelsedag! Jag har fått fira på bästa sätt med en morgongåva med gubben min, lång födis/planeringskaffe med flickorna, terassplanering med svägerska med familj och tårta med familjen (förutom mamma som är i Grekland). Jag är så nöjd och glad att jag får ha så många fina människor runt mig. Dessutom fick jag så fina blommor. Kolla här!

tårtan var kalasgod!

Den där vappen

Det är rätt många år sen vi har firat valborg sådär riktigt på riktigt. För det första är det tradition att vi i Pedavoces sjunger in våren på Övistrappan. Det leder ofta till att man är rätt så seg på kvällen och inte orkar med några festligheter. För det andra brukar hela april ofta vara en rätt så stressig och intensiv månad, så man använder gärna den lediga första maj-dagen till att vila upp sig lite grann. Detta år är valborg dessutom mitt i Pedas jubileumsvecka och vi försöker alla ladda batterierna inför lördagens konsert och festligheter. Valborgsmässoafton spenderades således på tumis med min sambo. Det blev mest chill med skräckis och snacks. 

Jag hade redan tidigare bestämt mig för att första maj inte skulle inkludera skolarbete eller graduskrivande så alla möjligheter låg öppna. I någon annans ögon har jag säkert haft världens tristaste dag, men själv är jag riktigt nöjd eftersom jag hann ikapp lite med de saker som lämnat under praktik-april. Det blev det sedvanliga tvätta, diska, plocka undan och småstäda medan Kiko oljade in terassmöblerna. Jag hann också plantera gräslök och sen rattade jag Fikusen upp till föräldrarna där jag tillbringade eftermiddagen med att prissätta loppisvaror inför nästa vecka. Vi ska alltså hyra ett bord och det är nästan så jag skäms när jag såg hur mycket onödigt vi har. Vi har inte sålt bort grejor sen jag flyttade hemifrån. Det betyder att jag först köpt en del saker till den första lägenheten med Hanna, sen lite nya grejs till lägenheten på Brändö och sen nytt till den nuvarande lägenheten i Smedsby  = too much stuff (+ massa, massa kläder..). Nu när man har bott på egen hand i några år har man som tur till viss del förstått att sluta köpa onödigt! Men det tog ju också fyra år. Ska definitivt bli bättre på att sluta köpa skit. Avrundade dagen med att spela lite piano, wunderbar.

Nu kommer lite bilder från vad jag pysslat med den senaste tiden. Jaa, jag har faktiskt haft ett liiiitet liv på sidan av praktiken också.

U-båtar jag gjorde med åk 1-2 (undervattenstema)

Planering, planering

Påskfest!

Glad påsk!

Påskfest!

Äntligen spottar på köksskåpen!

Roadtrip till mommos efter piano

Älskade piano!

Fiskarna jag gjorde med förskolan :)

Sista praktiken godkänd!

Loppisgrejor

Glada vappen!

Upp som en sol, ner som en pannkaka

Den åttonde och allra sista praktiken är avklarad och godkänd! Som sig bör firar jag att jag fått mitt liv tillbaka med en riktigt hejdundrande förkylning. Men jag har faktiskt en hel dag på mig att kurera mig, så nu jävlar.

Jag är ju faktiskt världens starkaste tjej!

"Lärarinnan i Villette"

Hedström: Första boken i en svensk kriminalserie. Synd bara att den var otroligt tråkig. Författaren har tydligen både jobbat och bott i Belgien och därför valt att förlägga deckarserien till detta land. Jag tycker dock att det känns som att författaren med våld tryckt in alla belgiska namn, gator, städer, maträtter, politiker, matställen, sevärdheter och historiska höjdpunkter för att få briljera med sina landskunskaper. Stundtals känns det som att läsa en resebroschyr om Belgien, vilket inte var mitt mål med läsningen denna gång. Att man dessutom måste ha en rollista i början av boken där de viktigaste personerna presenteras är för mig ett tecken på att personerna är för många. Det är inte möjligt att lära känna dem eftersom de beskrivs så ytligt och jag vill inte avbryta min läsning med att bläddra tillbaka och kolla upp vem de är. Personligen tyckte jag att mordgåtan var trist och utdragen och jag kände aldrig en iver att få veta upplösningen. Näpp, kommer inte läsa de andra böckerna i serien.

TJ 3

.
Alla barnen satt ute och njöt av solen 
förutom Marina som jäste i kontorsstolen.

Men snaaaart börjar resten av mitt liv!

Patrick Star

Foto-update

Musiksitz

Selfie

Lördagsfeelis

Ny spegel i hallen

Långbrunch med brudarna

Vardagschill

IKEA

Baka, baka liten pizza

Många skor, liten yta - lösningen!

Morotskaka in the making

Can't hold us down!

Usch vad jag blir ledsen när jag läser texter som den här!

"Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom - En litteraturstudie" (2013)

av Victoria Andersson & Jenny Karlsson

Den handlar alltså om hur det är att leva med polycystiskt ovarialsyndrom, vilket jag och många, många andra kvinnor gör. Det betyder helt enkelt att hormonbalansen i kroppen är rubbad och man har för mycket av det manliga könshormonet testosteron i förhållande till kvinnligt könshormon. Kvinnor med PCOS är ofta överviktiga (förhöjd insulinresistens), har kraftigare kroppsbehåring och oregelbunden eller utebliven mens. 

I detta examensarbete som är en litteraturstudie har man undersökt hur det är att leva med hormonrubbningen. Jag trodde verkligen inte att resultatet skulle vara så här bedrövligt.

"Polycystiskt ovariesyndrom påverkade kvinnor på så sätt att de kände sig fula, mindre feminina, deprimerade och hade lägre självförtroende i sociala situationer jämfört med normal populationen."

"Majoriteten av kvinnor med PCOS uppgav att de kände sig oattraktiva och upplevde att det påverkade deras förmåga att skaffa en kärleksrelation. De upplevde att PCOS påverkade deras kvinnlighet och deras identitet som kvinna."

INTE OKEJ!!!!!! Jag tycker det är verkligt upprivande att läsa att så många PCOS-kvinnor mår så här dåligt. Om man läser studien kan man nästan tro att diagnosen är en dödsdom och att man i princip kan kasta in handduken genast om man blir diagnostiserad. ALLTSÅ HAAALLÅÅÅ!!?? En hormonrubbning, inte HIV. Det mest upprivande med diagnosen är givetvis eventuella svårigheter att skaffa barn. Men mina tankar går direkt till det faktum att oavsett om man har PCOS eller inte så är det ingen självklarhet att man kan bli gravid. Det finns dessutom också kvinnor som är håriga men inte har diagnosen och det finns definitivt kvinnor som är överviktiga med inte har diagnosen. PCOS är ingen orsak att inte leva fullt ut. Min kvinnliga identitet ligger inte i min kroppsbehåring eller i min (o)regelbundna mens. Att vara kvinna är väl ändå mycket större än så. 

Nu ska jag lista några positiva aspekter med PCOS:

- ofta har man ett starkt, tungt skelett

- anabola effekter på metabolism --> förhöjd prestationsförmåga

- lättare att bli gravid högre upp i ålder

- senare klimakterium

- ökad sexlust och aktivitet (testosteron)

VI ÄR HELT ENKELT SUPERKVINNOR!

Utmaningar

.

"Människa utan hund"

Nesser: O, fantastiska bok. 

Första boken i serien om kriminalinspektör Barbarotti. En mycket underlig början, en spännande mitt och en fin avslutning. Och språket. Alltså vilket fantastiskt språk. Det är så finurligt och poetiskt, avskalat och precis. Dialogen med Gud är fenomenal. Det här är litteratur när den är som bäst. 

Exempelstycken jag fastnade för:

"Men allra bäst vore en älg. Som sagt. Pang rakt in i vindrutan bara, och sedan ner med rullgardinen för tid och evighet. Att få dö på väg till sin styckade sons begravning, det var just om sådana saker man kunde be till den gud man inte trodde på."

"Om nu Gud faktiskt existerade, så borde en av hans främsta arbetsuppgifter vara att lyssna till de stackars människornas böner - och att efterkomma dem i den grad han ansåg det berättigat. De ohemula och och egennyttiga önskningarna ägde han förstås rätt att omedelbart gallra bort. Gunnar Barbarotti kunde för sin del inte erinra sig att han blivit bönhörd någon enda gång under sitt liv. Verkligen? hade Gud kontrat. Och hur många böner har du sänt upp till mig med rent och allvarligt hjärta, då, din agnostiske kanalje?" 

(ur Människa utan hund av Håkan Nesser)

Hela april

Varen icke bekymrade för morgondagen

Ty morgondagen skall hava sina egna bekymmer

Var dag har nog av sin egen plåga

.

livsnjutare 2007





.

"De samvetslösa"

Box: Ni behöver inte besvära er med att läsa den här boken. Köpte den på rea någon gång eftersom den vunnit Edgar Allan Poe Award år 2009. Jag kan inte för mitt liv förstå varför. Läste den visserligen inte på orginalspråket men kan inte tro att översättaren skulle förstört hela bokupplägget och sättet boken är skriven på. Språket är tråkigt och förutsägbart. Dialogerna är töntiga och låter som tagna direkt ur en ungdomsroman. Författaren skriver "sade han" och "tänkte hon" efter varje mening. Läsaren ges ingen chans att läsa mellan raderna utan författaren skriver ut varenda liten detalj "Hmmm.. kunde det vara så att Jess har barnen...?", *vinkvink - blinkar-med-ögat*. Historien känns som en dålig dokusåpa med amatörskådisar. Jag läste boken ända till slut i hopp om en liiiite spännande eller överraskande upplösning. Nepp, inte värt det. En bok man bra klarar sig utan. Dessutom fult omslag och pärmbild. Yäk.