onsdag 23 september 2009

å, han kysste mig


Kanske man borde uppdatera denna, för tillfället, döda blogg?
Min vardag lider av tidsbrist, skoldagarna går från tidig morgon till sen kväll och då borde man ännu få in tid för fritidsaktiviteter, skolarbeten och mycket fest. Därav denna ordtorka.
Jag är nyligen hemkommen från en körresa till Åland, vi från Pedavoces for iväg på torsdagnatt och kom hem sent på söndagnatt. Det var en mycket rolig liten tripp med tre små uppträdanden, mycket skratt, mycket fest och väldigt lite sömn. Meningen med resan var främst att lära känna varandra och traditionerna inom kören, så återigen fick man bekanta sig med en hel del nya människor och nya vackra sånger med intressanta stämmor!
Det hektiska tempot har brytit ner mitt immunförsvar totalt, så nu bestämde jag mig för att försöka kurera mig och därför valde jag att skippa WBN detta år, trots att jag länge sett fram emot det. Så denna kväll har jag faktiskt gjort ingenting för första gången sedan skolan började. Det har varit otroligt ovant och tråkigt att bara sitta och ödsla tid men det var nånting jag verkligen behövde få göra. Att göra skoluppgifter kom jag mig trots allt inte för eftersom jag tyckte jag var tillräckligt duktig bara genom att sitta hemma medan alla andra är ute och festar. Nån måtta får det väl ändå vara med min duktighet, inte kan vi ju gå till ytterligheter ;)
För övrigt trivs jag utmärkt med skolan, med mina nya vänner och klasskompisar samt den nya livsstilen. Bara jag blir frisk kommer detta att blir suuuper!
Så småningom kommer även schemat att bli mer flexibelt och jag kommer vara betydligt mer ledig än nu, så so long!

Pusshej

K.K.1.1

<3

lördag 5 september 2009

den blivande läraren

Nu har jag gått i skola i en och en halv vecka. Jag är totalt slutkörd efter de få timmar sömn jag lyckats skrapa ihop, men det har helt klart varit värt det. Tror det är viktigt att man deltar i så mycket som möjligt nu i början så man lär känna nytt folk och kommer in i gemenskapen. Har blivit överöst med så mycket information att jag knappt vet var jag heter längre, men så småningom klarnar väl det mesta. Jag är iaf inte ensam om att känna mig dum :D
Usch vilket tristblogginlägg, men nu vet ni att jag lever.
Hej hopp, gummisnopp.