onsdag 11 december 2019

Nevertheless, she persisted


Augusti 2019 kulminerade i min svartaste månad nånsin. Var tvungen att tänka mig att det måste finnas nån slags större mening med det jag fick gå igenom, nån som ser efter mig, och de här 
citaten kändes tröstande. 
Läste dem om och om igen.







September 2019 var en av mina bästa månader. Då hände det här:

Pregnant with PCOS

Många har uppmanat mig att skriva om den här helt otroliga livshändelsen. Men ännu förmår jag mig inte till det. Det river upp helt galet mycket känslor ens att göra det här lilla inlägget. Men jag kan i alla fall skriva så mycket som att om du som hittat hit också har PCOS och vill ha någon att prata med, får du gärna vända dig till mig. Jag har snart 10 års erfarenhet av att leva med den här diagnosen, jag har stött på helt vidriga yrkesmänniskor och fått den allra svartaste av domar. Jag har blivit avvisad all hjälp som finns att fås.

Ändå är jag nu här, med en sprattlande bebis i magen. Ingen vet hur det kommer att gå. Men jag har redan kommit så mycket längre än vad så många sagt åt mig att ens är möjligt. Samhället kommer aldrig att acceptera dig och aldrig heller hjälpa dig. Men du kan klara det själv.

Your illness does not
define you. 
Your strenght and 
courage does.