Jag vet inte riktigt vad jag känner om året som gått. På ett sätt känns det ganska blahaa, liksom ett mellanår utan nåt speciellt. Men visst har det funnits både toppar och dalar under detta året också. Året började väldigt trögt med januari som var en riktig depp-månad. Den traditionella nyårsfesten uteblev och Kiko firade ingen födelsedag. Olle var sjuk. Efter höstens festligheter kändes årsstarten som en riktig antiklimax. Nå väl, det var vinter läääänge och våren uteblev. Jag höll på att spy över alla vintersportbilder och längtade bara efter vår. Det blev sommar i maj och det höll i sig till skolstarten ungefär. Sommaren var galet varm och i början av augusti var jag verkligen klar med hettan. Tyckte om hösten som gick snabbt som vanligt men tråkigt att jag var så mycket sjuk. Inflammation i halsen still going strong.
Året 2018 känns lite som året då jag plötsligt tvingades bli vuxen på riktigt.
Det var året då vi höll på att stressa ihjäl oss över ett eventuellt husköp som sen inte blev av. Det var huslån, bankmöten och besparingar hit och dit. Det var överlåtelseskatter och amorteringsuträkningar och äktenskapsförord. Vi stred mer i familjen än vi gjort sen jag var tonåring, men vi löste också de flesta problemen. Jag var äktenskapsrådgivare och lillebror flyttade till stan och diskussionen om barndomshemmets framtid öppnades försiktigt. Många diskussioner om "sen när vi inte finns längre". Bröllopsförberedelserna startade och en av årets bästa händelser var definitivt brudklänningsköpet i Seinäjoki. Jobbet gick väl bättre än förväntat med ettorna men mycket onödigt drama kollegor emellan. Tacksam över att jag redan vet att jag får fortsätta i alla fall ett år till, lite mindre oro. Stolt är jag över att jag lyckades nå målet att köpa mig en ny bil. Glad över att Olle ännu hänger med och är i relativt bra skick. Fick däremot ett av mitt livs tyngsta samtal och förlorade en av mina viktigaste personer någonsin.
Jag tror och hoppas att 2019 blir ett bättre år. Det känns som att det är ganska lätt att toppa året som gått ändå. Tråkigt att vi inte heller i år får fira nyåret med vännerna som vi brukar, men vi får istället fira med släktingar på en bröllopsfest. Men vi inleder ju sen året med att fira Kiko 40 och jag hoppas det får vara startskottet för ett mera lättsamt, glatt år. Vi ska ju gifta oss (och har de viktigaste sakerna redan fixade)! Och mycket annat stort och smått väntar vi på. Kanske en honeymoon också? Sista året innan jämna 30 so it better be a good one.
 |
| GOTT NYTT ÅR! |
