När tveksamhet gror,

då jag är långt från beslut

Då ingenting är som man tror,

inget är som det ser ut

Får jag då luta min panna,

mot ditt trygga bröst

Vågar jag be dig att stanna,

får jag höra din röst

blåögd

Ja bokstavligt talat med för den delen. Men visst är jag blåögd även som person.
Jag måste erkänna att jag faktiskt inte trott att det fanns många seriösa nazister eller rasister kvar i dagens samhälle, än mindre här i dessa trakter. Men tydligen hade jag fel. Nu menar jag alltså inte någon vilsen 14 årig pojke som förnekar förintelsen och upplever sej vara bättre än andra, utan vuxna människor som studerat och forskat kring historia och politik och kommit fram till en viss 'ras' är bättre än en annan, nämligen den som det själva upplever sej 'höra till'. Jag tycker det är skrämmande att det idag finns människor som vill utplåna andra människor och har idoler som t.ex Hitler. Vad skulle hända om en sån person kom till makten igen? Vågar man ens föreställa sej?
Jag trodde ändå vi levde på 2000-talet och hade kommit längre i vår utveckling än så här. Men tydligen inte. Antaligen kommer det alltid finnas människor som har svårt att acceptera olikheter men jag hoppas bara att det alltid kommer att finnas mer av dem som vill jobba för allas bästa och för rättvisa och fred.
Framtiden är redan tillräckligt skrämmande som den är.

ett långsamt farväl

Saturday I love you like gold

Äntligen lördag. Har ingen aning om hur dagens planer ser ut men jag är
hursomhelst NÄSTAN ensam hemma ^^ Känner mej mycket bättre nu
än i början av veckan, tyvärr har jag lyckats smitta ner stackars pappa som vägrar gå till läkaren.

Nu är det mycket på gång, snart är det penkkis och jag har givetvis anmält mej till penkkiskommittén fastän jag inte vet om jag har tid. Så borde man börja läsa på studenten, sen är det vår studentresa och sportlovsresan till Levi (?) och sen själva studentklänningen! Usch då. Idag började mamma fundera när vi ska hinna ta studentfoto vilket jag helt glömt bort. Det är massor som ska hinnas med under denna vår. Sommarjobbsansökningar ska fyllas i och så småningom även universitetsansökningarna. Jag tror att det är viktigt att försöka fokusera på en sak åt gången då det händer så mycket hela tiden. Samtidigt är det ju bra att vara förutseende så man inte står utan klänning, mössa, eller ens en examen, dagen före dimissionen. Men lördagar är min 'day-off' så jag ska försöka att inte stressa upp mej alltför mycket idag.

Under denna vecka har jag fått uträttat en hel del vilket är sååå skönt. Igår tog jag blodproven så snart får jag äntligen konstaterat om jag bara har ett vanligt virus eller något annat. Men vem vet vad de hittar i mitt blod, en igelkott? Tanja och jag fick äntligen utdelat alla PC-programblad samtidigt som vi hade riktit roligt och mamma hjälpte mej få klar den förbannade spanska uppgiften. Vår studentresa börjar kännas mer och mer verklig och hägrar inte längre långt borta som en suddig oas av frihet. Jag hoppas innerligt att den blir av och inte glider ur våra händer som så mycket annat. Dessutom har jag äntligen fått bort gardinen ur mitt ansikte!

Allting här hemma har fungerat perfekt senaste tiden och det är så otroligt skönt. Jag är så glad över att få ha en så fin familj där alla engagerar sej och bryr sej om det som pågår i mitt liv och stöttar alla mina beslut. Så tack för det, Björklund Björklund ;D

Jag börjar mer och mer tro att allt som händer i livet, händer av en viss orsak. Speciellt eftersom den svåraste tiden i mitt liv då jag var riktigt vilsen, resulterade i en verkligt fin sak, nämligen mina nya vänner!

lever för skratten

Antibiotika blev det då. Plus duact och nån konstig nässpray, wihuu.
Men sen ska jag bli friskis!
Har konstaterat att det oftast är stressen som bryter ner mitt immunförsvar. Jag kör på autopilot och fullt ös tills jag är färdig med det jag måste uträtta, efteråt blir jag alltid sjuk, ordentligt sjuk. Man borde lära sej att lyssna ordentligt på kroppens varningssignaler men jag anser alltid att det just då finns viktigare saker. Egentligen finns det ju inte det.



Bara två saker är oändliga, universum och mänsklig dumhet. Och jag är inte säker på det förstnämnda.



Power Club för hela slanten idag då, blev ingen vanlig skola alls för min del. Men det gör ju ingenting, kände mej bara aningen isolerad från den vanliga vardagen med de vanliga människorna ^^ Sista PC-skolbesöket imorgon då, och det blir till Sundom.
Man får en intressant inblick i skolvärlden när man springer runt i alla dessa skolor och träffar alla dessa olika lärare och deras elever. Vi kom fram till att atmosfären i skolan ofta syns genast både på elever och lärare. En stor och råddig skola leder till stressade lärare och stökiga elever. I en liten, organiserad skola är lärarna vänliga och avslappnade och eleverna trevliga och intresserade.

Jag blir oinspirerad och ledsen

av kraven och stressen

Jag har frihet i blicken,

precis som du.

Dagens

Björn Afzelius - Två ljus

eeey that's me!

Efter tips av Fiino var även jag tvungen att göra detta enkla personlighetstest.
Det stämde förvånansvärt bra in också på mej så jag kan varmt rekommendera det!



Din personlighetstyp:
Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.

Karriärer som skulle kunna passa dig:
Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer,
eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare,
designers, hemmafruar/hemmamän, musiker.


test

not a dry eye

Under de senaste åren har väldigt mycket kretsat kring krig. Först uppmärksammades 1808-09 års krig i varenda tidning med stora rubriker och långa artiklar, sen vann jag krigsveteranernas uppsatstävling vilket innebar att jag fick delta i deras tillställningar och flera gånger läsa upp min uppsats samt skriva och framföra nya tal åt dem. Detta var väldigt intressant och givande, men samtidigt så väldigt tungt och ledsamt eftersom jag fick en inblick i dessa tappra veteraners svåra vardag och uppleva alla tårar de än idag fäller över de smärtsamma minnena från svåra tider. Inte blev det lättare av att jag nyligen tvingades gå två hissa kurser efter varandra, först Finlands egen historia och nyligen läste jag som sagt in hela världshistorien med all dess elände under en kväll.
Pricken över i blev dagens teaterföreställning 'Täällä Pohjantähden alla'. Föreställningen pågick i nästan fem timmar och handlade om inbördeskriget i Finland, största delen av tiden tyckte jag pjäsen var ganska händelsefattig och tråkig. Efter andra pausen svängde dock stämningen plötsligt och historien blev plötsligt väldigt tragisk och berörande och mittiallt satt jag i en publik full av snyftande, rent ut sagt gråtande, pensionärer. Känslosam som jag är började givetvis även jag fälla tårar, men det som gjorde mej allra mest häpen var att se skådespelarna gråta! Alltså alldeles påriktigt! Vissa av dem var tvungna att diskret plocka fram näsdukar under de mörka scenerna och under applåderna log knappt någon av skådespelarna som de annars brukar göra när de kliver ur sina roller. Jag tyckte atmosfären kändes tung och smärtsam och jag upplevde lidelse i många av de gamlas ögon. All död, sorg, smärta och förtvivlan blev till slut för mycket även för mej och mitt huvud kändes tungt som bly samtidigt som rysningar spred sej genom hela kroppen. Jag vill aldrig mer se och uppleva en på verklighet baserad krigsberättelse. Jag klarar det inte.

Jag vet att man fortfarande idag krigar på många håll i världen och jag vet också att det är viktigt att vi blir påminda om det, men just nu, just idag, känner jag att jag inte vill höra eller uppleva mer krig. Jag tror ingen av oss födda i fredstider kan föreställa oss all den lidelse ett verkligt krig skapar, jag klarar inte ens av att försöka. För mej räcker det med att se blicken i de ögon som varit där och sett och upplevt helvetet. Snart kommer vi inte att ha några krigsveteraner eller veteraners härdade, aldrig misströstande hustrur kvar i vårt land eftersom medelåldern hos dem börjar ligga kring 80 år. Jag önskar att de skulle veta hur mycket jag beundrar deras mod och styrka och om jag bara kunde skulle jag ur deras minne radera, de under hela livet återkommande och plågande bilder, så hemska att jag inte ens vill föreställa mej dem.
Vem är jag att få leva ett så lyckligt liv jag gör? Vad har jag offrat för min egen frihet?
Inget alls. Inget alls.

someday you'll say that word and I will cry

Idag efter skolan satt Tanja och jag i tre timmar och kämpade med en dum powerpoint presentation till Power Club mötet imorgon. Allting krånglade så vi hann inte ens komma till pointen med pressen före krafterna var slut. Teknikens underbara värld.








passion är mitt favoritord







Och nej jag orkar inte bli sjuk igen, det är tröttsamt att vara trött. Speciellt med tanke på den fyra timmar långa teaterpjäs vi är tvungna att se imorgon. Ååh man borde ta med sej sittunderlag och en picknick-korg tror jag bestämt. På tal om annat så borde det vara förbjudet i lag att dricka kaffe kvällstid, har en känsla av att det kommer ta länge innan jag hittar sömnen inatt. Speciellt eftersom jag sitter och värmer upp sängen med min surrande laptop och jag hatar att sova i en uppvärmd säng. Därför har jag fönstret på glänt, vilket kommer att leda till fortsatta hostattacker.

Gonatt alla söta.

äntligen en lugn kväll

På grund av min egen dumhet gick hela gårdagen åt till att läsa på världshistorien ändå från 1800-talet fram till idag. Blev 7 timmar läsning igår och 2 timmar imårse. Men nu är provet iaf avklarat och jag är ganska säker på att jag hursomhelst blir godkänd! That's great.

Även ett annat prolem är äntligen löst! Pratade med vår studiehandledare Sippan igår och efter månader av velande och bollande mellan logopediutbildningen i Åbo, special/klasslärarutbildningen i Vasa och språken i Åbo (eng/ty) har jag äntligen kommit fram till att jag som första alternativ kommer att söka till Peffan som speciallärare. Ställde mej den viktiga frågan om jag hellre vill ha klienter eller elever och kom fram till att elever passar mej bättre. Som Sippan sa: 'Du som är så social passar säkert bättre med många elever än med endast en klient åt gången.', och det är sant, jag trivs med mycket folk omkring mej! I ett senare skede hoppas jag få möjlighet till att undersöka musikterapin närmare eftersom den utbildningen nu är under planering. Det låter iaf verkligt intressant och som speciallärare har man iaf studerat, för ämnet, vissa väsentliga saker. Som andra alternativ kommer jag säkerligen att välja klasslärare och den allmänna pedagogiken eftersom jag då har en 'fot inne', ifall jag inte slipper in till speciallärare. Så nu kommer jag att lämna tankarna på logopedin helt tills vidare, eftersom jag inte kommer att slippa in om inte utbildningen är mitt första alternativ. Språken däremot känns för osäkert med tanke på framtiden, aningen synd eftersom jag gärna skulle ha studerat i Åbo men, men. Nu är valet iaf äntligen gjort så att jag kan fokusera på studentexamen och sedan får vi se hur resten börjar arta sej. Hoppas på det bästa :)

Ååh kollar på Simpsons nu som bäst. Homer får mej alltid på bra humör med sin dumhet och vackra sång.

PS. Sääsen å jag slira fast ida utanför Linn me superbemun! That was some serious fun :D

bloody Sunday

Nu är helgen slut, men jag är riktigt nöjd med den! På fredagkvällen var jag, Fiino och Mimosa ute och skrinnade och efter det träffade jag Anders och sen gänget på abc ^^
Igår på dagen strosade jag runt på stan och fyndade faktiskt en svart spetsklänning och svarta pumps + en hel del underkläder. Det var allt över förväntan! Blev ju ingen mellandagsrea för min del så nu fick jag trösta mej med detta.
Sen tog det länge innan vi kom fram till vad vi skulle sysselsätta oss med under kvällen, ett tag var vi på väg till Maxmo men det slutade med att vi spenderade kvällen på Ollis i trevligt sällskap och firade Zackes födelsedag!
Absolut en av de bättre kvällarna på Oliveers :)

Söndagen har jag till största del spenderat med Zacke, Frazz och Fiino, tillsammans försökte vi bota gossarnas krapula. Mellan varven har jag desperat försökt läsa lite historia inför tisdagens prov, men boken är så ofantligt tråkig så jag fick ingen riktig fart på mitt läsande idag. Tilda kom också hit en sväng ikväll och vi satt och diskuterade medan jag åt mina tonfisksmörgåsar. Men när jag skulle gå ner efter mer var tonfisken slut och jävlar vad sur jag blev! Den var min och jag ville ju ha mera! Nästa gång blir det namnlapp.
Nu är jag trött som en häst och jag fruktar morgondagens tidiga väckning. Fruktar hela morgondagen för del delen eftersom jag har så gott som full dag och efter skolan blir det världshistoria för hela slanten. Tvi.

I get weak

and then you win me over

men det skälvde när du rörde vid mig

Ja då var även den dagen avklarad och plötsligt lider den första skolveckan år 2009 mot sitt slut. Okej, det var en liten kortare vecka än vanligt, det måste jag ju medge.
Har en ganska skön period nu konstaterade jag nyss, sovmorgon nästan varje dag, vilket jag uppskattar väldigt mycket, och sen biologi, finska och tyska. Inga omöjliga ämnen iaf.

Tänk nu är det bara några veckor kvar av grundskolan och tiden i Korsholms gymnasium. Skönt men ändå nostalgiskt. Det finns många jag kommer att sakna massor och en del jag knappt kommer minnas. Och imorgon ska jag hämta ut min ABIdräkt, hoppas verkligen den blev bra! Har tryckt Marina både på tröjan och byxorna så får se hur det börjar se ut.. hehe. Tyckte Björklund blev så långt och otympligt. Nåja, nu kan ingen missa vad jag heter iaf ^^
Men nu ska jag inte fundera mer på framtiden ikväll. Det är aldrig bra för mej att börja fundera för stort på kvällen innan jag ska sova. Jag blir orolig och nervös och allting ter sej som ett enda kaos. Nej, framtiden funderar vi på någon annan gång då hjärnan fungerar och jag inte blir sentimental och känslig direkt. Har en tendens att bli det på kvällarna.. ibland.


Pamtidammm..
Jag kunde ju givetvis gå och lägga mej redan. Men nej tror jag ska sitta uppe en stund till och vara alldeles slö.

Aber gute Nacht auf alle fälle :)

Ps. Jag är alldeles beroende av 'Hjärter dams sista sång' nu. Lyssnar på den innan jag går till skolan, då jag kommer hem från skolan på kvällen och hela tiden mittemellan. På något vis känner jag igen mej i den och den gör mej harmonisk och hoppfull fastän texten inte direkt är tröstande . Men någon annan förklaring har jag inte. Lyssna.

och när jag känner så då tänker jag på dig

det nya året

Första skoldagen idag efter jullovet.
Det mesta rullar väl på som vanligt så det var allt annat än spännande att återse vår fula skolbyggnad. För min del är det värsta med att återgå till vardagen det att man är tvungen att dra fram kalendern igen och fylla den med möten, påminnelser, prov och viktiga datum. Usch, det är bra mycket skönare utan kalender..

Annars ska jag försöka fortsätta det nya året 2009 pretty much i samma stil som 2008 eftersom det var ett verkligt bra år. Jag gör det jag trivs med, men allting med måtta. Träningen fortsätter i samma stil som det senaste året eftersom jag är nöjd med den, hoppas bara jag får möjlighet att åka lika mycket snowboard som i fjol eftersom det är något jag verkligen tycker om! Sen ska jag försöka sjunga mer och stretcha mer för då blir jag lugn och det kan verkligen behövas mellan varven .

Men nu ska Fiino och jag söka oss ut på en promenad! Hejs :)

när släpper man en dröm?

Häromdagen var jag duktig, jag gick till bibban och lånade en tysk bok och en finsk bok. Dessutom lånade jag om Stig Dagermans 'Nattens lekar' eftersom jag aldrig hann läsa klart den. Jag måste verkligen börja läsa mer igen, annars kommer mitt ordförråd att sina och de vill jag verkligen inte med tanke på att jag snart ska skriva den sista delen av min studentexamen.
Tyskan och finskan har jag helt lämnat nu under de senaste veckorna. 'Suck', det blir som att börja om från början igen.
Jag har många konstiga tankar som snurrar i mitt huvud nu.
Men det har jag väl ändå allt som oftast.


Just nu
Winnerbäck - Hjärter dams sista sång

Update

Jag suger på att uppdatera min blogg. Verkligen.

Nu har vi alltså klarat av juldags- och nyårsfirandet. Igår blev det dessutom en extra fest med ett nytt koncept - alla 10 inbjudna fick bjuda med 3 sej vänner och pointen var att lära känna nytt folk. Det blev kanske inte riktigt lika blandat folk som jag hade hoppats på, men en helt trevlig kväll! Tack för inbjudan Linn :)

Min nya passion just nu är Cornelis Vreeswijk. Mer underhållande texter får man leta efter! Dagens favorit är Sonja och Siw ^^


--------------------------

Ååh Fiino och jag var just ute och promenixade i vintervädret. Med hela -10 grader och snö är det ju inte konstigt att man börjar längta sej bort till nordligare breddgrader.
Jag vill till Levi och åka snowboard, NU.
Jag längtar efter snön, lugnet och friheten och känslan av att leva bara för dagen utan bekymmer.


take me there