lördag 24 januari 2009

Saturday I love you like gold



Äntligen lördag. Har ingen aning om hur dagens planer ser ut men jag är
hursomhelst NÄSTAN ensam hemma ^^ Känner mej mycket bättre nu
än i början av veckan, tyvärr har jag lyckats smitta ner stackars pappa som vägrar gå till läkaren.

Nu är det mycket på gång, snart är det penkkis och jag har givetvis anmält mej till penkkiskommittén fastän jag inte vet om jag har tid. Så borde man börja läsa på studenten, sen är det vår studentresa och sportlovsresan till Levi (?) och sen själva studentklänningen! Usch då. Idag började mamma fundera när vi ska hinna ta studentfoto vilket jag helt glömt bort. Det är massor som ska hinnas med under denna vår. Sommarjobbsansökningar ska fyllas i och så småningom även universitetsansökningarna. Jag tror att det är viktigt att försöka fokusera på en sak åt gången då det händer så mycket hela tiden. Samtidigt är det ju bra att vara förutseende så man inte står utan klänning, mössa, eller ens en examen, dagen före dimissionen. Men lördagar är min 'day-off' så jag ska försöka att inte stressa upp mej alltför mycket idag.
Under denna vecka har jag fått uträttat en hel del vilket är sååå skönt. Igår tog jag blodproven så snart får jag äntligen konstaterat om jag bara har ett vanligt virus eller något annat. Men vem vet vad de hittar i mitt blod, en igelkott? Tanja och jag fick äntligen utdelat alla PC-programblad samtidigt som vi hade riktit roligt och mamma hjälpte mej få klar den förbannade spanska uppgiften. Vår studentresa börjar kännas mer och mer verklig och hägrar inte längre långt borta som en suddig oas av frihet. Jag hoppas innerligt att den blir av och inte glider ur våra händer som så mycket annat. Dessutom har jag äntligen fått bort gardinen ur mitt ansikte!

Allting här hemma har fungerat perfekt senaste tiden och det är så otroligt skönt. Jag är så glad över att få ha en så fin familj där alla engagerar sej och bryr sej om det som pågår i mitt liv och stöttar alla mina beslut. Så tack för det, Björklund Björklund ;D
Jag börjar mer och mer tro att allt som händer i livet, händer av en viss orsak. Speciellt eftersom den svåraste tiden i mitt liv då jag var riktigt vilsen, resulterade i en verkligt fin sak, nämligen mina nya vänner!




Inga kommentarer: