En gång var vår sommar en evighet lång

I somras var jag asdålig på att fota med kameran. Det blev mest halvsuddiga telefonbilder så därför har jag haft ovanligt lite att uppdatera här fastän det fanns många fina stunder. I slutet av juni hörde Maku av sig och undrade om vi spontant skulle fara på Maxmodansin nästa dag. Eftersom jag var ledig och lycklig tyckte jag det var en superidé. Tacksam för bästa sambon som aldrig tackar nej till mina upptåg började vi ringa runt till olika taxi- och bussfirmor för att reda ut skjutsarna. När det sen blev klart att vi inte blev fler än fyra bestämde Maku sig för att åka med husbilen och vi följde med. Hem for jag, Kiko och Abbe med dansbussen. En upplevelse i sig själv att slingra med buss i skogen längs Korsholms alla grusvägar och gänget vrålar "Kåtongblå". Tog en timme att ta sig från Maxmo till Smedsby... Maku sov i husbilen som resten av det äldre gardet.

Minns den här kvällen så bra för det var så i början av sommaren och hela härligheten låg ännu framför. Allt kändes så lätt och rätt och ingen oro för morgondagen existerade. Att vädret var fint, att vi hade husbilen att festa i, att vi fick dansa pardans, att vi fick lyssna på saxofon, att hemresan var så udda, att Abbe sov över och att vi yrade hem i morgonljuset gjorde kvällen. Kändes som att vara 18 år igen för en kväll. 

Rockade jeans och top

The ride has arrived

Köpte snygga fulbrillor

Hittade Skägge

Mellanfestade

Abbes bild

I byjin

Lite lätt sliten 03:18

På hemvägen lyssnade vi på Skitträng med Kikos cockroach och hälsade på alla lastbilschaffisar. Vi var kungar.