Halvvägs till 50 bör definitvt firas!

"Lilla smycket"

Patrick Modiano: Författaren fick Nobelpriset i litteratur 2014, därav valde jag att läsa denna bok av honom. För mig blev boken väldigt intetsägande. Den är kort, bara ca 130 sidor och det känns som att den egentligen är ett utdrag ur ett större sammanhang. Berättelsen handlar i princip om en ung, vuxen flicka och hur hennes svåra barndom gör henne till en förvirrad, övergiven vuxen i Paris. Boken utspelar sig i i staden och många gatunamn och mycket miljö får plats i berättelsen. Personligen tycker jag inte boken har varken början eller slut och inte heller nån egentlig handling. Många har prisat det poetiska (?) språket och det avskalade berättandet. Jag upplevde ingen språklig njutning utan tyckte språket var lättläst och högst vanligt. För mig en bok i mängden, varken mer eller mindre.

Examensfest 1 av 2

Tack till alla som kom och firade min stora dag! Så otroligt tacksam för allt. 

 

TJ 4

Nu är det fyra arbetsdagar kvar innan vi smättar iväg till Turkiet. Jag har överhuvudtaget inte ägnat resan en tanke innan nu. Idag börjar jag känna ett litet välbekant resepirr i magen och jag har börjat fundera på packningen. Eftersom vi i år åker direkt från Vasa behövs det ingen egentlig förberedelse, vilket är skönt nu när de sista veckorna varit så hektiska. Det viktigaste med den här resan är att det blir en riktig semester. Jag förväntar mig sol, bad, god mat och avslappnad stämning. Allt annat kul blir bara ett stort plus. Så hoppas vi att vi får vara friska hela resan, det är det absolut viktigaste. Nu ska jag börja planera vilka böcker som ska med. Det är en mycket viktig detalj för mig eftersom jag ofta minns stranddagarna efter de berättelser som jag hållit på med just då. Hoppas också det blir med vädret som ifjol, när vi kom hem från resan hade sommaren nämligen äntligen kommit till Vasa. Vi håller tummarna för att det blir så i år igen!

 Denna låt spelades aktivt i mina hörlurar under förra resan:

Lasse Stefanz - I sanden på stranden

Jag bara ligger här och slöar

i sanden på stranden

Och vickar på en tå

orkar knappt lyfta handen

Och bredvid ligger du

det borde alltid va som nu

Jag bara ligger här på stranden 

i sanden på magen

En massa fest på natten

och solen på dagen

Och dom där hemma gnor

på gamla dammiga kontor

Jag undrar om dom har en sol

eller är det som ifjol

Vattnet här är 25

och varför skall man nånsin hem

Drycken svart och magen brun

utav små, små vita fjun

När jag orkar och jag vill

ser jag dig här strax intill

...

"Berättelse om herr Roos"

Håkan Nesser: Detta är den tredje delen i serien om kriminalinspektör Barbarotti. Och den är riktigt bra. Som vanligt får vi en riktigt mustig historia och jag läser 240 sidor innan Barbarotti överhuvudtaget kommer med i bilden. Det intressanta är att storyn är otroligt ovanlig och konstig. Den handlar i stort sett om en 60-årig tråkig man som i smyg vinner på lotto och väljer att helt förändra sitt liv. Efter en fasansfull händelse rymmer han iväg tillsammans med sin unga vän Anna och det hela slutar inte riktigt som på film. Det absolut bästa med boken är språket. Nesser har verkligen broderat ut sina tankar och låtit orden flyga. Jag har streckat under oändligt många fina och kloka ord men jag kan inte skriva ner dem alla. Här kommer ett urval:

"Säga vad man vill om tiden, gick gjorde den i alla fall."

"... här kunde han sitta ostörd och oälskad under ett moln av pessimistiska funderingar så länge han önskade."

"Att ge alla svårigheter och allt elände en stor spark i baken, bara, kanske var det på det viset man skulle få övertag på det här förbannande livet?"

"Blåste ut ljuset så han slapp se sin blekfeta lekamen i spegeln. Människosläktet skulle må bättre om alla vore blinda, tänkte han."

"Det som sker, det sker, tänkte han. Herren skapade ingen brådska."

"Det räcker inte med att vara stark nittionio gånger, man måste klara det den hundrade också."

"Man skall inse sina möjligheter men framför allt sina begränsningar."

"Gräset är inte grönare på andra sidan det där eller det där staketet, och var man än befinner sig har man alltid sig själv att släpa på."

"Varför kan jag inte acceptera att de flesta träbockar faktiskt är träbockar rakt igenom?"

Majbilder

Vappenlunch på Faros

Vappenlunch på Faros

Skäribonden

Hejdå gamla badtunnan!

And it's.... gone.

Ut på tur, aldrig sur

Lördagsbowling

Lördagsmällen

Lördagsmän?

Inför-vårfest-selfie

Pedavoces vårfest

Pedavoces vårfest

Bejbs på Pedavoces vårfest

Vårkänslor?

Inoljning av terrass

TADAAA!

I made it

Denna bild laddade jag upp den 10 april 2014 

när allt kändes hopplöst:

Och denna bild fick jag äntligen ladda upp den 13 maj 2015:

YES I F*CKING MADE IT!!

13.5

May the road rise to meet you,
May the wind be always at your back.
May the sun shine warm upon your face,
May the rain fall softly on your fields,

And until we meet again,
May God hold you 

in the palm 

of his hand.

25 år idag

Mitt i 

Mycket fint bakom

och mycket fint framför

I'd choose you

“I didn't fall in love with you. 

I walked into love with you, 

with my eyes wide open, 

choosing to take every step along the way. 

I do believe in fate and destiny, 

but I also believe we are only fated 

to do the things that we'd choose anyway. 

And I'd choose you; in a hundred lifetimes, 

in a hundred worlds, in any version of reality, 

I'd find you and I'd choose you” 

/Kiersten White

Borgå-gäster

För några veckor sen fick vi kärt besök av våra vänner Daniela och Jimmy från Borgå. De stannade hos oss hela helgen och vi hann äta ostbricka, inspektera Hannas & Mats nya lägenhet, kaffa i Tildas och Petters nya lägenhet, äta god mat och ha fest + utgång tillsammans med gemensamma vännerna. Pojkarna hann dessutom köra motorcykel medan vi kaffade, alla var alltså nöjda. Oj om vi bara bodde närmare varann!

Tycker om er!

Blessed

Blessed are we

who see beautiful things

in humble places

where other people 

see nothing