Midsommar #1 på Boskär

Eftersom det här är sommaren då inget är som det brukar, spenderade vi midsommarafton med ett helt gäng så gott som obekanta människor. Jag var mycket glad och tacksam över att bli bjuden någonstans, förstår verkligen att det inte är alla förunnat. Var ändå lite lagom nervös över att sitta fast på en holme med en massa människor jag inte känner. Vad har dom för traditioner? Hur firar andra midsommar? Hur blir det med båtåkandet? Alla som känner mig vet att jag trivs som bäst med mina allra närmaste och med våra traditioner som vi skapat genom åren. Men nu blev det inte så den här gången.

Det visade sig dock att jag som vanligt oroade mig i onödan eftersom alla människor var så glada, sociala och lättsamma. Det blev en trespråks-fest och till all lycka klarar jag mig ju på alla de språken så det var heller inget problem. Det blev dessutom ett riktigt traditionellt finlandssvenskt midsommarfirande och jag jublade lite inombords när jag såg nypäärona och snapsvisorna. Vi snapsade och sjöng åtminstone 15 visor så det hade jag ju inte behövt oroa mig för. Vi badade balja, simmade och såg solen gå ner och upp igen. Precis det som jag hade saknat. Att det dessutom råkade vara en av de få fina dagarna denna sommar och dessutom helt myggfritt var ju nästan för mycket!

Vi vet alla att skaffa nya vänner som vuxen är så mycket svårare än som barn, men visst går det om man försöker ha ett öppet sinne och släpper sina fördomar. Att festa och bo tillsammans med ca 10 nya människor på en holme i ett dygn gick alltså riktigt bra. Och blir jag bjuden igen då känner jag ju redan någon!

Staffan hämtade upp oss

Utsikten från "vårt" sovrum var ju helt ok

Langboole dukas

Glad midsommar! 15 pers kring bordet var vi

Hundis var också med, var det månne Alvin?

Här var det lä men är man från Buenos Aires så är det ändå för kallt

En colaromare i solen

Vi gick över till Boije för att bada

Och det var så där fint som det bara kan på sommaren

Vi bastade

Marcus gick mest och stoppade sin pipa och det såg mysigt ut. Jag blev alltså sjöbjörn för en kväll, man kan ju inte vara sämre.

Tillbaka åkte vi med Rio och tur det som det vågade! Tack för oss.