lördag 3 oktober 2009

reflektion

Det är skönt att veta att oavsett hur mycket som förändras i mitt liv så finns det vissa personer och vissa ställen som alltid kommer att förbli de samma. Ett ställe där jag får vara den jag är utan att behöva vara varken extra trevlig eller social och där jag slipper tänka på saker som hör ihop med min stressiga vardag och med skolan. Där personerna accepterar mig precis för den jag är och där jag varje gång får skratta tills magmusklerna värker.
Ett sånt ställe är Markus lilla lya för mig.
Tack.



Inga kommentarer: