Hejhopp alla glada, nu är det alltså svart på vitt; jag skulle aldrig klara av att bo ensam! Min sambo har förvillat sig till Norge så det har varit ovanligt tyst på Antikrundan denna helg. Nu ljuger jag. Givetvis var det full håll igång här hela helgen, jag menar inte kallas den Antikrundan för intet! På lördagmorgonen skulle jag tillsammans med farsgubben installera min 20-års present. Nej jag pratar inte om en chokladfontän eller en bärbar solcellsladdare.. givetvis syftar jag på räddaren av vår personliga hygien några år framöver; tvättmaskinen! Och nu menar jag inte vilken tvättmaskin som helst, utan den lilla, smidiga men ack så svindyra skapelse som försäljaren fick lurat oss att införskaffa. Eller kanske var det mig han lurade och pappa som betalade men hursomhaver. Den lilla, smidiga maskinen kändes dock närmast som en gigantisk kloss fraktad med lastbil, och ett fall för stålmannen, när vi släpade upp den för trapporna. Eftersom plasten var våt och hal var det omöjligt att få ett ordentligt grepp om den lilla fyrkantiga helveteskuben men efter att vi släpat, bärt, tryckt och svort fick vi in maskinen i lägenheten.
Vi drog av plasten och styroxen.. bara för att konstatera att vi fått fel maskin. Denna maskin var nämligen en gigantisk hushållsmaskin av modellen "passar i XXXXL-badrum" medan var lilla, nätta sak stod kvar i lagret hos vår kära återförsäljare (jag nämner inga namn, men det slutar på igantti). Som tur är har farsgubben nerver av stål så han körde tillbaka, hämtade den nya, smäckra maskinen, tog med sig en sån som man förflyttar tunga maskiner med (nej vi behövde absolut ingen sån första gången vi bar upp eländet..) installerade den nya maskinen, förde ut den gamla, hivade upp den på släpet och körde tillbaks med den var den härstammade ifrån, and don't you come back! Så nu har vi en sprillans ny "Pieni mutta pippurinen" tvättmaskin i vårt pygmébadrum. Man kan t.o.m. sitta på WCstolen utan att knäna tar i maskinen, min förvåning vet inga gränser! Nu ska jag göra mig lite mat, det är inte alls lika roligt ensam så det blir en rikigt karamåltid: franska och köttbullar.
Sen ska jag återgå till att viga mitt liv åt skolarbete. Håll till godo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar