Jag är så besviken på mig själv! Under en lektion denna vecka diskuterade vi utantilllärning och vi blev sedan ombedda att citera en valfri dikt för att kolla hur många som faktiskt kunde komma ihåg någon. Jag kom inte på en enda! Jag som likt en nörd av största slag lusläst Nils Ferlins samlade verk i "Får jag lämna några blommor?" kunde inte komma på en enda dikt att läsa! Jag som alltid fascinerats av poesi och rim. Fy sjutton vad svagt. Den enda jag kunde komma på var en dikt jag skrivit på pappas farsdagskort någon gång under medeltiden; "Livet det går kors och tvärs, så går även denna vers." (dikten skulle skrivas som ett x..).
Vilken bedrift Marina, självaste Nils Ferlin skulle säkert vara imponerad..
Så för att stilla mitt dåliga samvete ska ni nu få ta del av en av mina favoritdikter av Ferlin:
Får jag lämna några blommor
- ett par rosor, i din vård
och du må ej varda ledsen, min kära.
Ty de rosorna är komna från en konungagård,
det vill svärd till att komma dem så nära.
Den ena den är vit
och den andra den är röd
men den tredje vill jag helst dej förära.
Den blommar inte nu,
först när givaren är död.
Den är underlig den rosen, min kära.
Den blommar inte nu,
först när givaren är död
- men då blommar den rätt länge, min kära.
"Får jag lämna några blommor"
av Nils Ferlin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar