söndag 3 maj 2009

ett litet steg för jämlikheten



Nu är valborgsfirandet över och jag tänker inte skriva nånting mer om det, för det vill jag inte.
Men det har varit mycket trevligt!
For pics ->bdb

-----------------------------------------------------

Jag undrar vad det är som gör att det så ofta klickar fel mellan oss människor. Jag menar vem har inte varit med om en situation där personen du varit intresserad av inte kunde brytt sig mindre om dig, medan hans totalt ointressanta kompis däremot förklarar dig sin kärlek om och om igen tills du har lust att sy ihop munnen på människan. För att göra situationen än mer komplicerad är givetvis ditt span intresserad av din väninna. Självklart.
En annan klassiker är ju det svartsjuka exet som lovat att stycka dig och gömma undan dig i plastpåsar om du ens tänker tanken att närma dig hennes/hans ex. Det allra nyaste skriket i dating-sammanhang verkar vara den bortglömda flickvännen som tydligen inte existerade kvällen innan men som dagen efter är obehagligt och påtagligt existerande. Det mest intressanta i dessa situationer är att oftast är kvinnans fel att mannen i fråga varit otrogen. Givetvis var det ju hon som lockade och lockade fastän han var väldigt tydlig i sitt 'nej'.. Att denna kvinna egentligen upprepade gånger försäkrat sig om att mannen verkligen varit singel och kämpat och kämpat för att motstå hans komplimanger och gång på gång föst bort hans ivrigt trevande händer, är det ingen som fäster någon uppmärksamhet vid. Nej självklart var det hennes fel att det blev som det blev. Alla vet ju att vi kvinnor söker efter upptagna män för att kunna förstöra, helst långvariga, förhållanden. Hon är en hora helt enkelt, det vet väl alla.
Jag tycker det är ytterst märkligt att inte vi kvinnor försöker hålla ihop i situationer som denna. Jag uppmanar er att sluta vara så blåögda och tro att era män är oskyldiga som lamm. Det är de nämligen inte alltid. En kvinna som hamnat i en soppa som denna, eller i någon liknande, får oftast ta massa skit för att mannen från början lurat henne. Hur kan då mannen vara ett offer? Se era män i ögonen före ni anklagar andra kvinnor för att ha förfört era män. Hur ska man omöjligt kunna veta att just denna man i fråga inte är singel när han gång på gång försäkrar detta. Borde vi skaffa halsband åt alla människor som rör sig ute bland folk med inskriften 'singel' eller 'upptagen'? Jag är trött på att se detta scenario utspela sig gång på gång och alltid med samma utgång, kvinnan är den skyldiga oberoende av vad som egentligen hänt. I alla fall jag känner till är det männen som ljugit och bedragit kvinnorna, jag påstår inte att det alltid är så, men att man borde fundera en eller två gånger till förrän man samlar ihop sitt lilla gäng och börjar terrorisera denna stackars fröken som litat på fel man, med telefonsamtal, e-mail, inlägg, skvaller, baktal, stirrande, viskande och hot om stryk om hon vågar vistas utanför hemmets trygga bo.
Väx upp för sjutton. Och ni, felaktigt anklagade, oskyldiga kvinnor där ute, stå på er och ta ingen skit! Rätt ska vara rätt.



Inga kommentarer: